tisdag 30 september 2008

After I'm Gone

Slutpratat.

Och det känns ganska bra med tydligheten. Så tack för att inga "orosmoln" eller förvirringar finns kvar. Trots att det inte är lätt är det ändå betydligt lättare.

On the road again

Den slitna vägen under mina fötter känns än en gång hemtam.

Jag är åter på väg från stan och jag tror jag behöver en liten paus. Hemma är bäst i små doser.

Denna gång bär det av mot Frankrike och Flers igen för att assistera ett utbyte mellan två skolor. Paris kommer att hinnas med och jag tror att den här vistelsen kommer bli bättre än den förra. Jag vägrar sitta instängd i ett hus 24/7.

måndag 29 september 2008

Improper imposter

Jag är ganska nöjd med min helg!
Jag är ganska väldigt nöjd måste jag säga. Förutom den lilla incidenten i Fredags då alldeles alldeles för mycket alkohol cirkulerade i min kropp.


Att däcka på Busstorget och vakna av att någon står och sparkar mig i magen var inte världens höjdare. Att det dock föregicks av en hyfsad krogkväll, hyfsade förfester, en konstig massagekurs och ett jättetrevligt födelsedagskalas gjorde dock att det inte enbart blev en bitter eftersmak.


I Lördags lirade Basic Element på G3 och efter lyxbakiskäket no. 1 (Tournedos) så blev man ju faktiskt ganska pepp - trots att dagen gått åt till flyttning och att vara bakis.


I Söndags var jag på massagekurs hela dagen och lärde mig ryggtekniker och avslappnande ansiktsmassage. Gawsh vad skönt det var. Dissade dock alla former av umgänge och häng på kvällen till förmån för lite skönt ego-häng hemma - med massa god mat.

Det enda som svärtat ner helgen är dock mina otaliga panikångestattacker - I no likes. Antar att det är Frankrike och kärleksfrågor som stressar. Har bara alldeles för många frågor som jag antagligen gör bäst i att inte ens försöka rota reda på svaren på.

Attackerna är ju inte farliga, men jobbiga ändå.

fredag 26 september 2008

Virtuous Insanity

Jag har suttit och lyssnat igenom massor av de skivor jag köpt på rean och jag inser hur sjukt mycket musik jag faktiskt har - och hur sjukt mycket musik jag upptäckt. Bara för att det är billigt!

33 + 9 + 6 + 12 + 2 + 5 = 67 skivor på under två veckor...

Massiv utgång ikväll gott folk! Hoppas bara att det ska bli bättre väder till kvällen så att man inte behöver pälsa på sig alldeles...

torsdag 25 september 2008

Mutual instant chemistry

När världen stod still och det kändes som om allas blickar var riktade åt ett annat håll låg han där. Ensam på en brygga, smått guppandes i sin vila och endast ackompanjerad av de tättslutande kåporna som var kopplade till musiken.

Ensam med stjärnhimlen, ensam med tankar och ensam - fast ändå aldrig utesluten. Ensam, men aldrig så i sinnet.

Hennes röst var längtande, rogivande och innehållsrik och det minimalistiska men väl genomtänkta kompet som stämde så perfekt in i allt vad kvällen hade att ge.

Tankarna gick ungefär lika ofta som stjärnor föll från himlen för att snabbt dö en sista gnistrande död. Som om den sista gnistan faktiskt skulle vara den starkaste för att den definierade hela stjärnans existens. Som att den sista gnistan reflekterade ett helt liv av glimmer och ljus. Precis som hans enda tanke i ett enda ögonblick var mer, mer än två synapsers elektriska kommunikation.

Mörkret omslöt honom och stjärnorna fanns nära trots att avstånden var mer än vad en människa förmår att tänka på. Guppandes och gungandes ensam på bryggan trivdes han. Han hade funnit att han kommit till ett existentiellt ögonblick - ett skede i livet då han var tvungen att välja. Ställa svart mot vitt mot grått mot rött. Då den ena dörren inte leder tillbaka till det första valet. Han stod vid vägskälet mellan tomhet och liv, existens och intighet.

Jorden andades tungt, verkligheten drog en suck - ingenting skulle vara mer perfekt.

Ingen guide, ingen som höll i handen - valet var hans och tankarna fortsatte att fara vidare och dö likt stjärnorna på himlen. Hade han kunnat hålla mörkret i handen hade det varit en perfekt partner på hans irrfärd genom denna enda natt.


onsdag 24 september 2008

I feel, you feel - everybody feels

Gah, att sitta och vänta på posten är ungefär som att sitta och vänta på ett SMS från någon man håller mycket av.

Man sitter som på nålar och vänder och vrider sig och så fort minsta läte kommer utifrån så springer man dit och kollar och inser att det bara var vaktmästaren eller någon annan lymling.

Skälet till att jag väntar just idag är att jag förhoppningsvis får hem två avier. TVÅ STYCKEN!

Den jag nästan mest troligt borde få skulle vara avin från Bellman & Symfon som ÄNTLIGEN säger att mina öronproppar har kommit! jag har ju slarvat bort högerproppen och sitter nu med två formgjutna vänsterproppar. Så vad gör man? Beställer två högerproppar så att man har två kompletta par!

Det andra jag väntar på - som jag vet skeppades i måndags är mina nya hörlurar!

Efter att ha sett flera par i användning av flera stora namn - däribland Carl Cox så beslöt jag mig för att läsa på lite. Tusentals nöjda kunder, massor med bra kritik från både press och vanligt folk och massa mys skrivet om dom gör att jag tog tag i saken och beställde hem ett par...



PORR PORR PORR!

måndag 22 september 2008

Like a Freshman

En underbar dag!

Verkligen!

Bokat Prag med grabbarna grus - så som det ser ut nu så drar Jesper, Oskar, Robin och Jag till Prag den 19:e och kommer hem den 23:e November. Galet skönt!



Innan dess ska jag ju hinna med Frankrike, Örebro, kanske en snabb visit i Stockholm och två stora fester!

Good times!

söndag 21 september 2008

Mr Ingenious

lördag 20 september 2008

Likt akustiskt regn

Stilla är nu alla de
som applåderat på första parkett.
De som skrattat först,
de som ryckts med alltför lätt.
Tysta, utan en tanke på förlåt
trots att skriken
och gråten gått åt.

Bakersta raden har ännu inte förstått, ännu
inte nåtts
av slutet på det skådespel, som tilläts gå så fel.

Men balkongerna de ser,
vad som skett, mellan scen och första parkett.
De vill inte ha mer,
vänder blicken, tittar bort.

Nöjet, åtlöjet, är över, ganska kort.
Var det vi kastade för hårt,
eller var scenen asfaltskall?
Det vi aldrig älskade som vårt
ligger livlöst, på fall.

Första parkett bleknar,
balkongerna vaknar ur psykos.
Bakersta raden skriker det som förmås.
Ingen av dem kan ändå förändra,
det som lyckats hända.
Lamporna tänds, en ridå störtar ner
när ett liv har släckts
finns det ingen som ler.

© Fredrik Scheike

torsdag 18 september 2008

Situationen känns så sjuk

Ja precis som Veronica Maggio sjunger så känns situationen väldigt sjuk.

Skivhörnan lägger, som alla vet, ner redan nu på Fredag imorrn - och dom har avslutat med världens största rea. Något som jag INTE var sen att uppmärksamma!

Jag var där i Måndags och plockade hem 33 skivor.
Jag var där i Tisdags och plockade hem 9 skivor.
Jag var där igår och plockade hem 6 skivor.
Jag var där idag och plockade hem 11 skivor.
Jag ska dit imorrn och plocka med mig en vinyl, ett par hörlurar och antagligen en förstärkare och 3-4 högtalare.

I must be crazy!

onsdag 17 september 2008

Bil, buss och Ljusdals kommun.

Det här känns redan, innan jag börjar, som ett krystat inlägg. Ett tillfälle för mig att få ventilera mig till allmänheten utan att den större delen av mina vänner vet vad jag skriver.

Att blogga för mig är lite som att gå i terapi, helt anonymt.

Att få ventilera det jag känner, tycker och tänker utan att egentligen rikta det till någon. På ett sätt är det skönt, på ett sätt är det förbannat jobbigt. Det känns, redan innan jag börjar, som en krystad konstform på nått sätt.

Men jag vill ventilera mig, för när man inte riktigt är på topp - vem är bättre att lyssna än den oidentifierade "massan"? Den klump av öron som egentligen inte lyssnar men på något sätt är som tvingade att lyssna ändå? Klagovisor, klagosång - ibland känns det som att jag inte kommer med annat. Jag, jag, jag. Det finns ju dom som har det evinnerligt mycket sämre - men jag, jag - jag.

Sanningen att säga är att jag trodde att jag skulle kunna ta det på ett annat sätt. Jag trodde att jag hade försonats med tanken på mitt öde på den här fronten, men det känns ändå upprivet och infekterat. Det finns så många frågor kvar obesvarade som ligger och skaver och nöter. Vad? Varför? Det skulle ju aldrig bli - det är ju redan avklarat - men ändå kan man inte undgå att hoppas? Och varför skulle jag inte?

Kanske för att det skulle vara dags att gå vidare - blicka mot nytt, men vad är nytt? Är nytt annorlunda eller bara nytt för att vara just nytt?

Jag saknar - någon, eller något, men mest troligt någon.

Jag vill resa igen, känna pressen av friheten - hur skumt det nu än låter. Känna att friheten kräver av mig att vara fri. Eller är det fegt att fly..?

måndag 15 september 2008

Never Love Again

Anthony Hamilton - en av människorna jag införskaffade en skiva med idag på mitt första lass med skivor från skivhörnan.

Jag kan inte släppa låten.
Den talar för tillfället rätt till mig.

How could I ever..?

How could I ever love again..?
How could I start to love again..?
After you broke me down,
it's hard to trust - that feeling.
To fall in love again

torsdag 11 september 2008

Big 20!



Go Fredrik - it's your birthday!
We're gonna party like it's your birthday!

onsdag 10 september 2008

Den sista spurten

Happ.

Sista dagen som tonåring?

Känns ganska skumt egentligen. En ålder, en era som liksom passerar - jag har ju varit tonåring och liten i 7 år nu - och nu aldrig mer? Visserligen har jag väl varit allt annat än en tonåring längre än 7 år - men ändå! Imorgon smäller det på fler än ett sätt. Jag blir 20 - och då en era går i graven börjar en helt ny! Vuxenlivet!

Jag tror nästan att det är som Oskar så klokt sa: "Jag längtar till att bli vuxen, för jag tror inte att du och jag riktigt har varit som klippta och skurna för att vara ungdomar."

Det kanske är så?

Fast nu när jag har varit lillgammal nästan hela uppväxten så kanske jag blir motsatsen? Omogen helt plötsligt - kanske börjar lida av Michael Jackson-syndromet och måste hävda att jag är ett barn? Äh, den som lever får se!

New things come to pass!

Alla ni som vill får jättegärna komma förbi på tårta imorrn, det kommer att finnas ett gäng så det är bara att dyka upp (och jag litar på att ni som läser vet var jag bor så därför skriver jag inte någon adress!)!
Men välkomna som sagt!

måndag 8 september 2008

Invol2ver

Åh! Vad lycklig man blir!

Den nya designen på bloggen blev riktigt bra och efter arbetet med att tagga om alla bloggposter så blev det mycket överskådligare. Istället för 114123 taggar så fick jag begränsa mig till några få!

En annan härlig nyhet är att jag - efter mycket längtande - äntligen fått mitt förbokade exemplar av "Invol2ver" i brevlådan! Den låg där, helt ensam och bara väntade på mig! Samma dag som releasedatumet i England - moahaha! Jag kan bara säga att om "Invol2ver" når upp till bara en liten grad av vad det "Involver" gjorde så är jag nog en av de lyckligaste i världen! Nu ska jag sitta och dunka i någon timme tills det blir dags att pipa iväg ner på stan igen för middag och bio med Kamol och Stefan!




Njutbar dag!

söndag 7 september 2008

del oneoneone




HAHA!

lördag 6 september 2008

del hundratio

Nu står vi inför förändringar!
Stora, feta förändringar!

Min förkylning håller på att försvinna - äntligen. Jag ska byta design på bloggen. Jag håller på att få kontakt med krogar ang. en eventuell provspelning. Jag har redan en spelning om två killar kan få tummen ur (öva, öva, öva). Jag kör en vit månad - utan fylla men jag förnekar mig inte ett glas vin. Jag fyller 20 på TORSDAG! Jag ska hårdköra körkortet! Jag ska tag i mitt liv!


Booyah!

Tack till alla er som ville dansa till det jag hade att bjuda på igår, trots att jag var sjuk och sjukligt nervös så gick det bra - efter ett tag!

Puss på er - och grattis till dig Micke!

tisdag 2 september 2008

del hundranuevo

Small update:

#_# Monsterförkylning of ultimate doom and massdestruction kommer att dra in över i väldigt lokala delar av Södra Norrland. Vi beräknar att det kommer att vara lika kortvarigt som kraftigt.