Förbannat trevlig helg måste jag säga, och bättre ska det bli!
Jag jobbar ju nu på kyrkogården där man har såna fantastiska tider som 7-16, Mån-Fre vilket alltid betyder lediga helger. Något som inte ska underskattas - särskilt helger som denna! Mamma kom från Uppsala i Torsdagskväll och har tillbringat helgen här. Vi började i Fredags med en överraskningskväll som blev riktigt lyckad. Först Arctura för en fördrink i kvällssolen för att sen gå ner och äta en helt fantastisk middag på Mikado. Helt sanslöst vad den mannen kan! Där både åt och drack vi gott och jag fick Mamma att uppskatta Sake! Efter det blev det en mindre pubsväng där även Victor och Ottar hakade på - så det var riktigt roligt!
Resten av helgen har varit sjukt slapp då vi lirat kort både idag och igår. Igår aktiverade vi oss dock med bio och middag i goda vänners lag och idag toppade jag korten med att vara uppe med tuppen för en präst- och diakonvigning!
Nu så avrundar vi allt med att vänta på kvällens middag och veckans luncher som står och puttrar i ugnen. Det blev en spännande variant på laxfilé a la "ibland-måste-man-använda-det-man-har-innan-det-blir-dåligt" principen. Dock så tror jag det blir grymt med tanke på vad som behövde räddas från mitt stackars kylskåp.
Nu ska jag springa och kolla att inget bränns!
Kärlek
söndag 12 juni 2011
fredag 10 juni 2011
Glömmer Aldrig
Alltså nu när jag haft lite tid att smälta vad som egentligen hände på festen förra Onsdagen så kan man väldigt oenkelt beskriva min sinnesstämning som likgiltigt asförbannad. För alla som inte vet så fick jag ligga och ta emot stört mycket stryk av någon som jag betraktat som en vän. Eftersom jag tydligen felbehandlat henne såförtjänade jag att ta emot århundradets största bajsmacka toppad med riktigt sur galla.. Kul liv.
Jag vill bara hävda att jag inte upplever att jag gjort nått fel, jag har bara varit ärlig och sagt allt från början till start. Men jag är uppenbarligen inte bara svår, jag är tydligen ett oärligt, lösaktigt, likgiltigt as och svin. Spännande vad folk vet om mig i ryktessvängen. Sjukt spännande, för sist jag kollade så har jag nog aldrig varit svår, eller?
Jag fick en halvdålig ursäkt dessutom. Fylla, absolut - men jag förtjänade allt, trots att personen enligt denne själv överreagerade; för som jag har behandlat denne - så får man inte göra mot sina vänner. Mae, men det är okej att slå en annan vän över hela kroppen inkl. ansiktet och dessutom hota med att slå knäet ur led på denne.
Logik har aldrig varit min starka sida - men nånstans kan till och med jag känna att det där rimmar illa. Vilket gör mig förbannad.
Men varför då också likgiltig? Den person som gör så mot någon man håller av som en vän, då kan enligt mig i såna fall dra åt helvete. Vilket gör att jag blir fullständigt likgiltig - för den vännen var nog aldrig en vän från början.
Jag försökte i alla fall, men vill inte den andra så blir det inte mitt problem längre.
Avslutat kapitel, stängd bok och löst knut - vi ses aldrig igen.
Kärlek (kan vara komplicerat, tydligen)
Jag vill bara hävda att jag inte upplever att jag gjort nått fel, jag har bara varit ärlig och sagt allt från början till start. Men jag är uppenbarligen inte bara svår, jag är tydligen ett oärligt, lösaktigt, likgiltigt as och svin. Spännande vad folk vet om mig i ryktessvängen. Sjukt spännande, för sist jag kollade så har jag nog aldrig varit svår, eller?
Jag fick en halvdålig ursäkt dessutom. Fylla, absolut - men jag förtjänade allt, trots att personen enligt denne själv överreagerade; för som jag har behandlat denne - så får man inte göra mot sina vänner. Mae, men det är okej att slå en annan vän över hela kroppen inkl. ansiktet och dessutom hota med att slå knäet ur led på denne.
Logik har aldrig varit min starka sida - men nånstans kan till och med jag känna att det där rimmar illa. Vilket gör mig förbannad.
Men varför då också likgiltig? Den person som gör så mot någon man håller av som en vän, då kan enligt mig i såna fall dra åt helvete. Vilket gör att jag blir fullständigt likgiltig - för den vännen var nog aldrig en vän från början.
Jag försökte i alla fall, men vill inte den andra så blir det inte mitt problem längre.
Avslutat kapitel, stängd bok och löst knut - vi ses aldrig igen.
Kärlek (kan vara komplicerat, tydligen)
måndag 30 maj 2011
Fick En Smula Tillbaka.
Idag har varit en riktigt produktiv dag! Ärligt alltså, ibland kan man.
Jag har, utöver att slita som en hund med det där sabla ogräset uppe på grusgravarna på jobbet lyckas åstadkomma väldigt mycket. Hade med mig datorn och mitt mobilinternet, i förhoppning om att det skulle gå snabbare att surfa där uppe, för att fixa med papper inför USA i höst. Så varenda rast har jag lyckats göra nått. I första blev i20-(visum)-papperna ivägslängda, på lunchen sökte jag studiebidrag och svarade på frågor (och hörde av mig om ang. fortsatt DJ-jobb!) och på det andra fikat blev det till att fixa betygen och betala räkningar.
Fick ett mail förra veckan som andades panik över att de fortfarande inte mottagit mina betyg som skulle varit skickade för ca. 3,5 vecka sen.. Det löste sig iaf! Hämtade också min kavaj och lämnade tillbaka ett dåligt köp, så produktiviteten har legat på topp!
Så nu inför USA ska jag bara ha en träff med ambassaden,förbereda monologerna och sen är vi good to go!
I övrigt var det Mors dag igår och jag vill bara passa på att säga att jag har både världens bästa Mamma och Mormor! Ska bli kul att Mor kommer upp i veckan också!
Mae, nu är jag uppe långt över normaltid..
Kärlek och godnatt!
Jag har, utöver att slita som en hund med det där sabla ogräset uppe på grusgravarna på jobbet lyckas åstadkomma väldigt mycket. Hade med mig datorn och mitt mobilinternet, i förhoppning om att det skulle gå snabbare att surfa där uppe, för att fixa med papper inför USA i höst. Så varenda rast har jag lyckats göra nått. I första blev i20-(visum)-papperna ivägslängda, på lunchen sökte jag studiebidrag och svarade på frågor (och hörde av mig om ang. fortsatt DJ-jobb!) och på det andra fikat blev det till att fixa betygen och betala räkningar.
Fick ett mail förra veckan som andades panik över att de fortfarande inte mottagit mina betyg som skulle varit skickade för ca. 3,5 vecka sen.. Det löste sig iaf! Hämtade också min kavaj och lämnade tillbaka ett dåligt köp, så produktiviteten har legat på topp!
Så nu inför USA ska jag bara ha en träff med ambassaden,förbereda monologerna och sen är vi good to go!
I övrigt var det Mors dag igår och jag vill bara passa på att säga att jag har både världens bästa Mamma och Mormor! Ska bli kul att Mor kommer upp i veckan också!
Mae, nu är jag uppe långt över normaltid..
Kärlek och godnatt!
lördag 28 maj 2011
K.O.
Igår så återupptäckte jag en gammal favoritlåt när jag, ute i regnet, vigde dagen åt att kratta kvist.
Då jag tyvärr inte kan bädda in den får jag nöja mig med att slänga upp en länk till du-tuben och så får man spana själv!
Kärlek
Då jag tyvärr inte kan bädda in den får jag nöja mig med att slänga upp en länk till du-tuben och så får man spana själv!
Kärlek
torsdag 26 maj 2011
Come On Down To The Freakshow
Just nu känns livet lite sådär jobbigt.
Men det går nog snart över!
Tur att solstrålar finns.
Kärlek!
Men det går nog snart över!
Tur att solstrålar finns.
Kärlek!
måndag 23 maj 2011
Snälla Låt Mig Förklara
Jag vill redan från första början varna känsliga läsare för att följande blogginlägg är extremt ärligt och kan väcka väldigt starka känslor, dock är det något jag står för och känner att jag behöver ventilera. Så om någon tar anstöt efter detta är varken inte mitt ansvar eller mitt problem. Tar du anstöt känner du dig mest troligt träffad, och det är i såna fall lika bra.
För ett tag sen uppmärksammade mig en vän på ett väldigt intressant problem. Vänner, samröre och prioriteringar. Vem som betyder vad för vem och vem som ger dig lika mycket, eller mer, tillbaka jämfört med vad du ger dem. Det handlar om energi, kärlek och tillit - det handlar om en sån vänskap där man inte blir orkeslös av att umgås med den andra utan där i det närmsta blir upprymd när man nått mötets slut.
Framför allt handlar det om hur få såna vänner man har. För i dagsläget är de för mig så fåräknade att jag mår dåligt. Det har nått en nivå där många av mina närmsta vänner fått en rejäl avsyning och övertänkning i ett försök att gallra. Det låter förjävligt, jag vet, det låter fjantigt, jag vet, men det handlar i slutändan om överlevnad och självbevarelsedrift. Den senaste tiden har varit extremt turbulent och många av de jag betraktat som vänner har gjort snedsteg och övertramp som ärligt känns förjävligt och ibland oförlåtligt. Och ärligt talat är jag fruktansvärt jävla asless på att allt som oftast behöva vara den större mannen och förlåta, trösta, ursäkta och böna och be. Jag är så tydlig jag kan i min kommunikation med andra, särskilt med vänner, men vad är det i ett rakt och sant ord som öppnar för tolkning och förvridning?
Jag ser nu olika vänner med olika ögon - jag tänker alltid och vill genomsyra alla runt omkring mig med kärlek och respekt - och när man slösar med det så pass, så vill man mötas med samma känslor tillbaka. Det är när man inte gör det som det ger upphov till såna här tankar.
Varför försöker vänner övertala en att man själv faktiskt mår dåligt? Varför försöker vänner mena på att de redan sett igenom hela "min fasad" när jag mig veterligen inte har/haft någon? Varför slår man vänner? Varför får man må dåligt när ens vänner vill, men inte när man själv gör det? Var finns den ömsesidiga respekten? Varför har vänner så svårt att lyssna? Varför kan inte vänner vara glada när det går bra för en själv?
Frågorna hopar sig. Men svaren? De lär dröja, om jag ens vill ha några. Det är lättare att välja bort, visserligen, men hur mycket av sig själv ska man ge bort innan revolten inombords brutit ut i fullskaligt, blodigt, jävla inbördeskrig.
Jag vill dock inte försöka framhäva mig själv som guds bästa barn eller jordens bästa vän, men ledorden för mig är kärlek, vänskap och respekt - något som vissa behöver använda för att "set their priorities straight".
Dags att sova är det dock nu. Godnatt och dröm sött.
Kärlek
För ett tag sen uppmärksammade mig en vän på ett väldigt intressant problem. Vänner, samröre och prioriteringar. Vem som betyder vad för vem och vem som ger dig lika mycket, eller mer, tillbaka jämfört med vad du ger dem. Det handlar om energi, kärlek och tillit - det handlar om en sån vänskap där man inte blir orkeslös av att umgås med den andra utan där i det närmsta blir upprymd när man nått mötets slut.
Framför allt handlar det om hur få såna vänner man har. För i dagsläget är de för mig så fåräknade att jag mår dåligt. Det har nått en nivå där många av mina närmsta vänner fått en rejäl avsyning och övertänkning i ett försök att gallra. Det låter förjävligt, jag vet, det låter fjantigt, jag vet, men det handlar i slutändan om överlevnad och självbevarelsedrift. Den senaste tiden har varit extremt turbulent och många av de jag betraktat som vänner har gjort snedsteg och övertramp som ärligt känns förjävligt och ibland oförlåtligt. Och ärligt talat är jag fruktansvärt jävla asless på att allt som oftast behöva vara den större mannen och förlåta, trösta, ursäkta och böna och be. Jag är så tydlig jag kan i min kommunikation med andra, särskilt med vänner, men vad är det i ett rakt och sant ord som öppnar för tolkning och förvridning?
Jag ser nu olika vänner med olika ögon - jag tänker alltid och vill genomsyra alla runt omkring mig med kärlek och respekt - och när man slösar med det så pass, så vill man mötas med samma känslor tillbaka. Det är när man inte gör det som det ger upphov till såna här tankar.
Varför försöker vänner övertala en att man själv faktiskt mår dåligt? Varför försöker vänner mena på att de redan sett igenom hela "min fasad" när jag mig veterligen inte har/haft någon? Varför slår man vänner? Varför får man må dåligt när ens vänner vill, men inte när man själv gör det? Var finns den ömsesidiga respekten? Varför har vänner så svårt att lyssna? Varför kan inte vänner vara glada när det går bra för en själv?
Frågorna hopar sig. Men svaren? De lär dröja, om jag ens vill ha några. Det är lättare att välja bort, visserligen, men hur mycket av sig själv ska man ge bort innan revolten inombords brutit ut i fullskaligt, blodigt, jävla inbördeskrig.
Jag vill dock inte försöka framhäva mig själv som guds bästa barn eller jordens bästa vän, men ledorden för mig är kärlek, vänskap och respekt - något som vissa behöver använda för att "set their priorities straight".
Dags att sova är det dock nu. Godnatt och dröm sött.
Kärlek
söndag 22 maj 2011
Varför Nöja Sig Med Mindre?
Hur berättar man för den som betyder mest att den människan får en att le - på riktigt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)