del sextioåtta

För att knyta an till det förra blogginlägget kan ni gärna spana in:

Goodlooking DJ - Paris Sunset (Full Mix) ("Goodlooking DJ" är mitt houseprojekt)

DJ Scheikz - Fuck Me Sidewayz ("DJ Scheikz" är mitt grova technoprojekt)


TACK till för en fantastisk tjänst för nya, osignade artister.

del sextiosju

Fasligt täta blogginlägg det här.

Läste lite på Sofies blogg - vilket egentligen var totalt oväsentligt i det här sammanhanget. Jag kom bara i "studens hetta" att tänka på vad bloggen hette och lite vad det innebär.

"Ibland är en dröm det finaste man har."

För ja - visst är det väl så? Drömmar kan vara vad som helst. De kan vara dåliga, de kan vara fina, erotiska, hemska, roliga, storartade och allt där emellan. Drömma kan man göra på dagen, på natten eller egentligen när fasen man vill. Det är ett utmärkt sätt att ta sig bort från vår ibland så bistra vardag till verklighet och så länge vi inte fastnar i drömmen är den vare sig skadlig för oss eller för någon annan.

Tyvärr, eller lyckligtvis nog - det beror på hur man ser på saken - är det svårt att dela drömmar med andra. Du kan sitta ner i timtal och försöka förklara och beskriva, men det blir aldrig samma sak - för visst låter en dröm mycket löjligare när den väl kommer ut i ljuset?

Vissa drömmer om framtiden - om vad de ska utbilda sig till, hur mycket de ska tjäna eller vad de i slutändan vill bli. Andra drömmer om medeltiden, svunna Inkariken, piratskatter eller kanske t.om. antiken?

En av mina framtidsdrömmar är nämligen att vara discjockey - att få stå på de stora scenerna och spela kalasmusik för en enorm publik som dansar som ett unisont stormigt hav. Jag vill kunna försörja mig på det jag gillar bäst och jag vill att folk ska tycka det jag gör är bra. Dock är det en aning svårt att berätta om denna min dröm för andra då många har svårt att se vad jag ser i elektronisk musik.

Jag drömde en natt att jag headline:ade Trance Energy och jag vaknade upp skrattandes. Det var underbart. För hur ofta får man vakna skrattandes? Inte allt för ofta - tyvärr.

Jag såg ljusen, jag hörde skriken och musiken, jag kände hela världen vibrera under mina fötter och jag kände att jag styrde vad som hände.

Men som ett original i staden, Kul-Olle, en gång sa:

"Det här är en dröm och den som tror på en dröm bör spärras in på Vadstena hospital."

del sextiosex

SUN IS SHINING!

del sextiofem

I detta underbara underbara vår-sommar väder så undrar jag - vad kan bättre beskriva känslan än en riktig shteekbild på Robert och Jesper från vår-sommaren i tvåan?

Utanför rådhuset - glassandes i den gassande solen med humöret i högsta flagg?

Är inte livet rätt skönt ändå ibland?

del sextiofyra

Comic-time! Cyanide & Happiness

del sextiotre

del sextiotvå

Jag är less, rejält less. För aldrig blir det som man tänkt sig? Visst är det så?

Det går nästan aldrig att förutse allt ut i minsta detalj och innefattar även planerna en annan mänsklig faktor går det definitivt alltid åt pipsvängen vad det gäller struktur.

Jag blir bara så förbannad när det helt uppenbart finns barriärer i vissa människor som gör det helt omöjligt att nå dem eller att göra sig förstådd i närheten av dem. Folk som, som det känns som i alla falla, medvetet gör allt för att komplicera den mänskliga kommunikationen som är så vital.

Jag som tänkte gå på med "raka rör" blir helt plötsligt helt ställd när jag inser att vad man än gör, gör vissa allt för att missuppfatta en?

Gah, totalt osammanhängande - men jag måste fråga som den underbara karaktären Leif G.W. Platon "är möten med andra människor så pass viktiga att vi kan välja att dö för dem"?

Fuck it allt. Detta som såg ut att bli en sån bra dag - jag borde vetat bättre.